Publicerad den Lämna en kommentar

Att arbeta nu och då, samlade tankar om kortare dagar.

Att arbeta med datorn speglas av denna svartvita bild på ett tangentbord

Jag har under många år tänkt på det här med att arbeta och sex … timmars arbetsdagar. Det är många som säger att det aldrig skulle fungera på grund av samhällets ekonomiska struktur. Det finns också ett flertal lastbilsflak fulla med sunt förnuft som säger att det kanske skulle vara det bästa som kunde hända befolkningen just nu. Jag tänker att vi kan göra en deal, vi som arbetar och de som ger oss arbete. Följande text är exkluderande mot eventuella frilansare och småföretagare, sorry!

Först och främst vill jag poängtera att följande tankar och reflektioner är till hundra procent lika faktagranskade som Bibeln. Med andra ord är säkerligen mycket sant, men det kan finnas spår av dagdrömmeri.

Okej, någon gång i samband med att Henry Ford började bygga bilar införde han fyrtio timmars arbetsveckor för sin personal. Detta var något vi i Sverige fick ta del av på bred front i början av 70-talet. Sedan dess har det hänt en hel del va? Jag har flera tankar kring varför man borde ha sex timmars arbetsdagar istället för åtta. Stress, hälsa och arbetskraft är några av dem.

Stress

Vi har aldrig haft det så bra som vi har det just nu. Kanske inte på individnivå, men nationellt och i många fall internationellt. Robotar gör mycket av de slitsamma jobben åt oss. Ekonomin är förhållandevis bra. Vi lever på toppen av berget som vi sakta men säkert klättrat upp till genom åren. Men ändå mår vi bara mer och mer skit.

Det finns så klart mycket som gör att en människa blir stressad. Och alla människor bär på olika stressnivåer. Många som jobbar idag har en skärm som arbetsredskap på ett eller annat sätt. Sitter du i kassan så har du en, kassa. Sitter du på kontor har du oftast minst två stora skärmar. Jobbar du på lager har du generellt en skärm i/på din truck. Ja, listan kan göras lång.

Att arbeta med datorn är inte bara fördelar

Detta verktyg, datorn, är superbra för att lagerföra många dokument på en extremt liten yta. Det går också snabbt att skriva, det är effektivt att jobba i grupp etc. Men, det är varken bra för ögonen eller kroppen. Jämför man datorn med sin föregångare, skrivmaskinen, så är jag rätt säker på att skrivmaskinen erbjöd en betydligt mer harmonisk och stressfri arbetsdag.

Här kan man även lägga till att skrivmaskinen var ämnad för just en sak, att skriva. Där fanns inga mail, inga lockande nyhetssidor som låg i bakhuvudet och lockade på uppmärksamhet, inga sociala medier. Det var bara 28 bokstäver och ett gäng tecken.
Nu säger jag dock inte att vi borde återinföra skrivmaskinen. Men om datorn är två timmar mer effektiv i rena arbetstimmar, då kanske man inte ska fylla upp dessa två timmarna med mer jobb. Utan lägga den tiden på att låta kroppen hantera den extra stress det innebär att sitta framför en eller flera skärmar dagarna i ända.

Hälsa

Oavsett om du sitter med en skrivmaskin eller en dator så får du fortfarande din beskärda del av stillasittande. Men det kan också varit så att det blev fler micropauser/bensträckare med skrivmaskinen på kontoret då allt inte låg tillgängligt precis framför ögonen på dig. Omedvetet tog man kanske fler bensträckare förr jämfört med idag. För sitter man och jobbar idag får man nästa unna sig en bensträckare för att släppa mail och annat viktigt som händer vid skrivbordet.

Arbetskraft

Sen har vi då arbetskraften. Säg att arbetskraften ligger på +/- 0 konstant i det stora hela. Ibland tillkommer större generationer, ibland lotsas de ut till den fria pensionens härliga dagar. Men rent arbetskraftmässigt står det still på en konstant summa, säger vi.

Allt effektiviseras hela tiden. Maskiner, AI och annat teknologiskt gör att vi som redskap blir allt mer överflödiga. I många fall gör tekniken saker både bättre och snabbare än oss, i vissa fall inte. Men hur som helst så tar de jobben. Om den konstanta summan arbetskraft ska dela på en efterfrågan som allt mer äts upp av våra egna uppfinningar så kommer det tids nog vara folk som inte har något att göra.

Självklart kan man utbilda sig till programmerare eller ingenjör, men det är nog bara en tidsfråga innan den skaran av jobb kommer vara överfull. För det kan ju inte finnas en mening att varsla tio låginkomsttagande terminalarbetare på grund av en robot. När det är tjugo höginkomsttagande ingenjörer som byggt roboten? Eller så är det så att framtidens ingenjörer och utvecklare kommer belönas med motsvarande lön som dagens terminalarbetare beskattas för.

Arbeta på allas villkor

Men jag har en liten plan som skulle gynna båda parter, utan att ta in skrivmaskinen till kontoret igen. Om alla lyckliga, eller deprimerade, människor lovar att, på heder och samvete, ta en timmes promenad i rask takt varje dag efter eller innan jobbet. Samt ägna den andra timman åt att utföra valfri hobby, spelar ingen roll om den är aktiv eller passiv. Det viktiga är att den stimulerar din hjärna och gör dig glad. Om vi kommer överens om detta så är jag helt säker på att vi kommer bli ett gladare folk, med mindre skilsmässor, mindre anti-depp, mindre sömntabletter, mindre värk i kropparna.

Allt detta låter ju kanon för arbetstagarna, men vad får arbetsgivarna ut av det? En personal som mår bättre med mindre sjukskrivningar, jobbar effektivare och engagerar sig mer för att få sin arbetsplats att nå högre och bättre mål!

Har du tankar kring arbetstid och huruvida den är för lång eller för kort? Hade du gått med på de villkor jag nämnde ovan? Lämna gärna en kommentar.

Kommentera